Positiva besked!

Idag är jag gladare än någonsin!

Dagen inleddes med ett tidigt besök på sjukhuset för en kontrollröntgen och sedan ett besök på frakturspecialistmottagningen där jag fick veta att dagens röntgenbilder såg bättre ut än förra veckans och den lilla risk som fanns för att jag skulle få gips idag var borta! Sedan var jag en sväng hos sjukgymnasten och övningarna blir svårare hela tiden men det är också roligt att se hur snabbt jag kan utvecklas.

Något som är otroligt skönt är att sjukhuset ligger i stort sett vägg i vägg med min skola, tar knappt 5 minuter dörr till dörr. Så jag missar inte särskilt mycket vilket är bra med tanke på att det blir en hel del besök varje vecka...hur som helst, väl i skolan gick jag på studieforum och pluggade massa matte, så mycket att jag kände mig lugn inför dagens prov! Och otroligt nog fick jag ALLA rätt och kan nu lägga det provet bakom mig, nu har jag bara ett endaste litet prov kvar att göra, sedan har jag pluggat ikapp alla prov och inlämningar som jag missade under hösten då jag låg på sjukhus. Är faktiskt ganska stolt över mig själv, även om det har varit väldigt tufft!

När jag kom hem från skolan fick jag ytterligare ett roligt besked, JAG SKA BÖRJA TRÄNA RODD!!! Tanken är att nå ganska långt, men en så länge får jag ju ligga lite lågt med träningen men det ska ändå bli sjukt kul att komma in i en klubb igen och ha fasta träningstider!

Jag blev så glad av det beskedet att efter att jag gjort dagens läxor sprang ut på en lång löprunda i bara shorts och långärmad t-shirt, SOMMARKÄNSLOR! Nu ska jag duscha, äta gröt och läsa lite i Naturkunskapsboken innan jag somnar för imorgon är det en lång dag med skola från 8.30 och sen jobb på eftermiddagen/kvällen!

Min kommande satsning! :

Livet leker!

Att vara utan gips är otroligt skönt! Första dagarna efteråt fick jag lite mer ont än vanligt men eftersom jag har varit väldigt noggrann med all sjukgymnastik så gör det mindre ont för varje dag och rörligheten blir bättre och bättre! Då jag träffade min sjukgymnast i förrgår så visade hon mig på en "skala" där man kan se ungefär hur rörligheten brukar vara efter ex. antal veckor efter en sådan operation jag har gjort och trots att jag bara hade varit utan gipset i fyra dagar så klarade jag ändå av samma övningar som man brukar klara efter 2-3 veckor, FRAMSTEG!!!

Annars är dagarna väldigt stressade...andra gymnasieåret börjar leda mot sitt slut och just nu har vi SJUKT mycket plugg! Kurserna ska avslutas, jag ska skriva prov som jag har missat när jag legat på sjukhus, nationella proven ska förberedas och skrivas och mitt i allt detta åker skolan iväg på motiveringsresa till Spanien i totalt 1 månad! Jag kommer åka mellan den 17-28 maj och innan dess måste i stort sett ALLT vara klart för när vi kommer hem ska betygen redan vara satta...visst, det är otroligt skönt att åka iväg ett tag och tänka på annat än skola meeeen tiden innan blir desto jobbigare!

Imorgon har jag bland annat ett matteprov som jag inte fattar ett skit på...och min enda räddning är min mattelärares studieforum imorgon innan provet MEEEEEEEEEEEEN såklart måste jag vara på sjukhuset hela förmiddagen imorgon för röntgen + ortoped + sjukgymnastik...ibland önskar jag att man bara kunde såga av den här jävla armen och slippa all tid på sjukhus!

GIPSET ÄR BORTA!!!

SÅ OBESKRIVLIGT SKÖÖÖÖÖÖÖNT!

Har väntat på den här dagen i drygt 12 veckor nu...men idag på eftermiddagen var det dags! Efter en kontrollröntgen där man såg att allt fortfarande såg bra ut sågades gipset upp, jag fick andas lite lustgas, skruven drogs ut (efter mycket om och men!) och sedan återstod det bara att limma och tejpa ihop såret, spänna på ställningen igen och sedan bar det av till sjukgymnasten där jag fått massa hemläxor att göra 1 gång i timmen.


Övningarna är extremt lätta, det handlar egentligen mest om att jag ska lära mig att röra på fingrarna igen meeeeeeen det är nog svårt ändå!

Tänkte bara visa en liten (och dålig) bild på ungefär hur det ser ut nu...

En svullen, blek och ganska äcklig nyavgipsad handled...

Imorgon är det dags!

Dagen som jag väntat på sååååååå länge är äntligen här i morgon, eller i alla fall till ungefär 90% chans...

Imorgon kommer mitt gips sågas upp på prov för att se hur min nerv i armen reagerar på det. Då armen gick av skadades även en nerv som kallas för Medianusnerven och som går från armbågen ner till fingrarna och det har gjort att jag har fått extremt nedsatt cirkulation, rörelse och känselförmåga i främst tummen, pekfingret och långfingret. Att skada en nerv är väl egentligen inte speciellt farligt, men att ha tre fingrar som känns bortdomnade är väldigt obehagligt och med största sannolikhet kommer jag att behöva opereras igen för att minska på trycket på nerven. Under operationen skär då Kirurgen av en bit av ledbandet som sträcker sig över nerven och det gör att trycket minskar  + att blodtillförseln ökar och minskar den "sovande" känslan. Dock måste man ha gips i ungefär 14 dagar efter en sådan operation, och för min egen skull så vill man ha gipsperioden lite mer sammanhängande, och därföööör skall man nu utreda hur mycket av nerven som verkligen fungerar för att sedan avgöra om och när jag ska opereras.

Imorgon när jag kommer till sjukhuset så ska jag först röntgas för att se så att allt fortfarande ser lika bra ut och sedan kommer jag nog att få något lugnande eller liknande för sedan skall min skruv dras ut!!! Usch, det är jag faktiskt lite nervös inför! Visst är det väldigt skönt att slippa hela processen med att slippa narkos osv. men ändåååå, lite obehagligt är det allt att vara vid fullt medvetande när dom håller på och drar i benet! Sedan efter att skruven är utdragen så tvättas såret rent och läggs om och sedan kommer jag bara behöva ha något mindre förband + min ställning. Har jag tur får jag nog ta av mig ställningen på natten och då jag gör min sjukgymnastik och det ska bli så SJUKT skönt!


Antagligen så kommer det även ett inlägg från min ortoped Paul imorgon där han ger en massa bra expertråd!

Sjukhusfri dag!

Söndag idag vilket betyder ledigt från både skola och sjukhus! Alltid lika skönt, även fast jag tycker väldigt bra om både skolan och sjukhuset.

Så denna dag har tillbringats med Adam på Söder där vi blev som två små barn på julafton när vi var inne i en Longboardaffär som jag tyvärr har glömt namnet på men som nog var den häftigaste affären jag varit inne i! Kan säga att jag blev väldigt sugen på att springa hem och hämta min bräda och sticka ut på en runda, men nej...Har man brutit armen så har man och vill man bli så återställd som möjligt får man också offra sig lite!

Istället för en runda på Longboarden så åkte jag till gymmet där jag blev utvald av en undersökning att deltaga i ett fystest och tävlingsmänniska som jag är kunde jag ju inte tacka nej. Testet innehöll massa olika delar, bla. kondition, styrka, uthållighet, koordination osv. och jag blev faktiskt väldigt positivt överraskad av mig själv, med tanke på att jag inte kunnat träna fullt ut på väldigt länge...

Efteråt insåg jag också hur extremt mycket jag saknar att tävla. Hela grejen med tävling är så speciell, man ställer om kroppen på ett helt annat sätt och känslan när man känner att man har lyckats är så sjukt underbar!

Simtävling i Danmark 2010. Jag i starten till 100m bröstsim!

Världens kanske coolaste gipsskydd!

Detta grymt snygga gipsskydd fick jag i endast en upplaga för ungefär 2 veckor sedan...VARFÖR GÖRS DET INTE FLER ROLIGA SKYDD TILL GIPS?!?!?!

Grönt = Kärlek för mig! Foto: Privat

Annat än armen

Jag tänkte att nu vet ni ju en del om armen, men kanske inte så mycket om mig...

Så därför har jag tänkt att presentera mig lite! Jag heter som sagt Jenny och fyllde  17 år för ett par månader sedan (31 december, som för övrigt är den mest ruttna födelsedagen man kan ha meeen det är en annan historia!) och går i skolan gör jag på ett idrottsgymnasium i Stockholm där jag läser det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning på ekonomi samt idrott. Egentligen hade jag väl inte så stora tankar bakom mitt gymnasieval, jag visste bara att jag ville ha en bred utbildning men utan allt för mycket matte och då jag sen hittade möjligheten att få träna Simning på skoltid tog jag den chansen på en gång!

Mitt gymnasieval har varit det bästa valet jag någonsin har gjort. Visserligen har jag inte gjort så många stora val i livet, men ändå! Jag trivs oerhört bra, både med programmet, skolan, lärarna, eleverna, kursutbudet osv. Efter gymnasiet vet jag, till skillnad mot många andra, EXAKT vad jag vill göra!

När man läser mina historier bakom min brutna arm kanske det verkar som att jag skall hålla mig borta från skidåkning, men faktum är att det är det bästa jag vet och har åkt så länge jag kan minnas! Jag är i stort sett uppväxt på ett par skidor och har väl egentligen aldrig gjort mig speciellt illa, trots svårigheter att se mina egna begränsningar när jag var yngre... Men min orädlsa för att ramla har gjort att jag skaffat mig en hel del åkerfarenheter trots att jag ännu inte är myndig men än är jag långt ifrån klar med skidåkningen! Därför har jag tänkt att spendera en säsong eller två i en Alpby någonstans i Österrike där jag vill arbeta som skidlärare. När jag sedan återvänder hem är planen att komma in på juristutbildningen som delvis är en tuff utbildning men eftersom jag faktiskt (det tar emot något att erkänna det...) gillar att plugga tror jag att det kommer passa mig bra!

Detta är alltså mina planer för de kommande åren! Nu hoppas jag dock bara på att få en färdigläkt arm så att jag kan slippa oroa mig för att den skall gå av igen om jag nu skulle lyckas ramla än en gång...

Foto: Privat

Slut på tråkpratet!

Jaaa nu tänkte jag att nu får det räcka med massa tråkigt historieprat om vad som hänt...nu ska vi blicka framåt istället!

Därför tänkte jag fokusera lite på det positiva som faktiskt har hänt senaste månaderna, och det är att jag har hamnat på världens bästa avdelning! Just nu går jag varannan dag på Frakturspecialistmottagningen där jag får världens bästa vård av världens bästa frakturteam! Det är allt från läkare, röntgenpersonal, sjuksköterskor, gipspersonal, undersköterskor osv. Helt enkelt dem som ser till att jag och alla andra patienter blir så friska som möjligt så fort som möjligt!

En sådan här har jag just nu på armen, fast med en gipsskena över. Foto: Mediroyal.se

Bakgrundsfakta del 2

Såå, för er som läste inlägget innan vet ni nu alltså att jag för tillfället är gipsad och har så varit sedan den 9e februari då jag bröt två ben i armen/handen. Strålbenet (Distal radius) och även båtbenet i handen. Att bryta båtbenet är nog det sämsta man kan göra eftersom det är ett så pass litet ben som inte sitter på ett så bra ställe, vilket gör att det har en oerhört lång läkningsprocess.

Dock har mitt båtben läkt fint och aldrig haft någon direkt felställning. Desto större problem har det varit med strålbenet som är underarmens "tjockaste" ben och som går längs tummens sida. Enda sedan det första brottet i mars förra året så har det här benet krånglat och trots att jag blivit reponerad (då läkaren bryter av/drar tillbaka skelettet i rätt läge) två gånger har benet ändå inte lagt sig i optimalt läge.

Såå, för drygt 2,5 veckor sedan opererades jag och har just nu en form av Hoffmann-ställning inopererad som stabiliserar hela benet och gör det omöjligt för frakturen att börja glipa! I början var jag lite tveksam till att detta verkligen skulle fungera men otroligt nog har operationen varit väldigt lyckad och på måndag kommer mitt gips (om allt går som det ska) att tas av på prov för att se vad som händer då och om armen fortfarande är lika stabil som den är just nu!

 

 

 

 

Bild lånad från Sjukvårdsrådgivningen 1177

Jenny

Bakgrundsfakta del 1

Som ni säkert förstår handlar alltså den här bloggen om min högra underarm som det senaste året inte riktigt verkar ha velat läka som den ska utan istället gått av hela 3 (!) gånger!

Men jag tänkte beskriva lite kort om hur det egentligen har gått till...

1: 3e mars 2010...Var på träningsläger i Hemavan/Tärnaby för att kombinera simning och skidåkning. Onsdag förmiddag var dock olyckan framme och allt gick väldigt snabbt. Från att inte ens ha tänkt tanken på att något kunde gå fel till att jag låg på marken med en arm som inte riktigt hade samma vinkel eller form eller färg som sist jag tittade på den... Faktum är att olyckan är så pinsam att jag knappt vill skriva hur det gick till, men hur som helst så stod jag i en släplift tillsammans med en kompis då vi av någon anledning började hoppa/köra sick-sackåkning i spåret. Allt var väldigt roligt fram tills att liften plötsligt inte ville sammarbeta längre och PANG så landade vi på marken och så var det slut på det träningslägret!

2. 25e augusti 2010...Idrottslektion och vi spelade brännboll. Jätteroligt var det och jag hade slagit mitt första slag och rundat den första konan då jag halkade i gräset, tog emot mig med händerna och så var det slut på den idrottslektionen!


3. 9e februari 2011...En heldag i Romme med skolan som jag själv haft ansvar för och planerat i flera månader. Hade sett fram emot en första skidpremiär efter olyckan men hann inte mer än att ta ett par svängar då jag krockade med en vän, tog emot mig (dum som jag är!!!) med armen och krasch knak aj sååå var den skidresan slut!


Och nu sitter jag alltså här än en gång med armen i gips och längtar efter den älskade avgipsningen...Men det får ni veta mer om i nästa inlägg!

Jenny

Hej!

Jag har länge tänkt tanken på att börja blogga om alla mina sjukhusbesök, dels för att i framtiden kunna gå tillbaka och läsa om vad som har hänt men också för att få chansen att skriva av sig lite om allt jag har och kommer att uppleva.

Dock var det inte förens min oerhört duktiga och omtänksamma ortoped tog upp detta som jag faktiskt har tagit tag i saken! Så, denna blogg kommer helt enkelt att handla om livet med en jobbig fraktur, livet med gips, livet på sjukhus, livet innan, under och efter gipsperioden och helt enkelt en massa tips på hur man både klarar sig utan att bryta något men även vad man skall göra om olyckan väl är framme!

Jenny